Ni vet när kärleken är ens allt. När han har varit den där personen man alltid ringer när det är något, ens bästa vän, den man alltid har i sina tankar, när smsen kommer och man ler eller de smsen som gör så man blir så arg att tummen skrivit så fort att, det är konstigt att den inte står med i ngn rekordbok. Då ilskan är så stark att man nästan ser elden ur näsan.
Eller när man sitter och kollar på bild efter bild och man ler, denna kärleken är min.
När man känner lugnet och kärleken i hela kroppen. När hans kyssar känns som glöd och hans beröring får en och rysa. Det är amor, från hjärtat själen och när man bara längtar till kvällen ska komma så man kan krypa in i hans famn. Låtsas tjafsa vems ben ska ligga över vem, men det alltid slutar med att man ligger på hand bröst. Njuter av bara lukten av honom och lyckan att få dela ytterligare en dag med honom. När man bara kan ligga och titta på honom och känna att detta är vad jag vill, du fyller mig och ger mig det jag behöver.
När man aldrig kan se någon framtid med ngn annan än honom. Eller se sig själv tillsammans eller i ngn annans famn än hans. Det är underbart, det är ngt magiskt, det är ngt man inte kan ta på.
När man en dag vaknar upp och känner att detta inte finns mer eller att han ser dig med andra ögon, då allt är borta, det var en dröm som blev en mardröm. När orden haglar och slår ditt hjärta och man känner att närheten byts ut till distans. Då plötsligt hans planer inte inkluderar dig, då man faller från himlen till marken.
Och då man också inser att tårar är själens uttömning och hans hand inte längre finns som torkar din tår utan man sitter ensam med ett blödande hjärta och återigen ett sår i ens själ. Lugnar att allt kommer bli bra, man förtjänar mer och någon annan kanske en dag kommer uppskatta dig mer, med närvaro, respekt och kärlek. Det är svårt att se nu men nu är det sista kapitlet skrivet och framtiden oskriven.
Godnatt mina vänner
Puss & besos
