..... Finns inga ord längre

Morgonen är den värsta stund,då jag vaknar av paniken i bröstet och smärtan som stramar åt. Kl visar 06.00 vill vända mig och somna om, vill helst sträcka ut min hand och känna dig där bredvid mig. De gånger du tag i min arm och drar mig tätt intill dig, känna din lukt och bara få fortsätta sova på ditt bröst. Det är bort blåst dröm, en illusion ..
Huvud går fortare än tankarna kan läsa,försöker blunda och paniken sprider sig. 
Att gå upp ur sängen känns för jobbigt, för tungt. Ser gymmet där framför mig min fristad, min tömning, min påfyllnad och min tro. Tron på att det är medicinen för mig, att ta mig vidare. Jag rör mig oroligt i sängen och försöker hitta en position som får mig att hitta inre frid och somna om. Går inte, känns som mina ögon är uppspärrade och vägrade samarbeta med mig. Tvingar mig upp och låter kroppen gå på rutin. Sätter på äggvatten, 1 dl havregryn, 2 dl vatten, olika frön och casein till, vatten och mina kosttillskott. Fixar min shacke och pwo'n, tar på mig och jag sitter i bilen och kör mot gymmet. Utan och veta vad jag ska träna eller hur mitt schema ser ut. Viste att jag aldrig skulle lösa ett pass själv i detta tillstånd så bad om att bli coachad av Martin. Med hjälp av honom tog jag mig igenom ett pass av baksida ben och triceps. Det kändes, jobbade mycket med kontakten. Min träningsvärk från Stockholm sist jag träna baksida ben och rumpa, hade jag känningar kvar av och nu börjar jag känna
Att det stramar i benen efter går dagenpass, så kör vi framsida ben idag och lite armar på det. Valt och backa från människor och allas goda råd. Jag vet och åter jag är medveten, jag vill ta det in min takt och jag vill göra det på mitt sätt. Träningen är medicinen och mitt sätt och ta mig upp och framåt. Önskar er all lycka och all styrka till er som går er väg. Tro på den, den kan och är svår men värd den och styrkan kommer påvägen. Jag tror på ljuset även om det inte känns så nu. 

Puss & besos ta hand om er och dom ni älska, ni vet aldrig när det är försent. 



Taggar: Ingaordbaratomt ångest träning punkt;

I en återvändasgränd bland gamla mönster och ord som haglar

Ett minne är blott, en stund är försvunnen och jag drömmer mig bort. Bort från allt, bort från smärta, ångest och sorg. Mitt huvud är tomt, känns som jag inte är här. Mitt inre värker, mår illa, kan inte andas och det känns som jag ska kräkas. Vill bort från alla, bort från allas prat och goda råd. Jag vet, orden som ni säger ekar i mitt huvud. Försöker förtvivlat få ihop allt.. Försöker förstå alla dessa tankar, beslut och tiden som går. Jag kan inte rädda dig, lika lite kan du rädda mig. Inlåst i mig själv försöker jag hitta en väg, en väg att vandra. Försöka sålla i allt det här, i all sorg och smärta. Jag har backat, är i en återvändsgränd. Går förvirrat omkring, vad finns det mer än gamla mönster och ord som haglar. Inga handlingar, allt är bara ett stort kaos. Känner igen det varit här förut. Vart börjar jag sortera och hur mycket orkar jag mer. Tankar skrämmer mig, känslan av frihet kommer. Men det är min känsla mitt huvud säger annorlunda. Jag är arg på mig själv, vill stänga in allt men det går inte längre. Allt kommer ut i tårar och skrik. Jag är fast. Behöver bara min tid och hitta min väg ut. 
Taggar: ångest skrik tårar ensamhet tomrum seperation smärta envägut;

Gymtime och lite bubbel -bra för själen

Blev lite gymtime som vanligt idag körde jag biceps, rygg och lite axlar. Får köra på lite extra på axlarna, händer ju inte så mycket där. Skulle inte skada med lite extra volym där. Ökar därför till ett extra pass i veckan just armar och axlar. Armar är det jag har svårast och bygga. Medans ben, rumpa och rygg varit enklast och bygga. Nu har jag ju ändrat min tanke kring hur den ska se ut. Blir väl så när kroppen är i uppbyggnad och i utvecklingsprocess. Nu tänker jag mer på detaljer i helheten. Ska bli kul och se hur mycket man kan pusha kroppen till. Nu är det inte långt kvar innan  jag sätter igång med min diet och börjar skala av. Jag ligger plus på mitt kolhydrat intag och försöker bygga några veckor till. 
Huvudet har fått ställa om sig och förbereda sig mentalt för debuten i juni på ahlströmer. Ska bli så fantastiskt kul. 
Mycket är så klart för min egna diciplin men även för de fantastiska människorna runt mig. De tror på mig och ger mig ännu mer tro och hopp om att se mig på scen. Annaliza min coach, Martin som tränar mig fram till tävlingen och de fantastiska vännerna speciellt Vicki, Jennie och Satja. Sen kan jag inte glömma alla de fantastiska människorna jag träffar dagligen på gymmet. 





Nu har jag badat bubbelbad i 37 graders värme och lyssnat på meditation. Det va skönt att koppla av allt en stund. Känns som allt står still, pausas och man hinner andas in och andas ut det som känns jobbigt. Ngt händer ju när man tar sig igenom meditation, ngt slags lugn i kroppen. Under meditationen slåss jag mot paniken som inte alls vill ta emot ngn meditation. Men jag väljer och jag tar mig igenom det, hur jobbigt det än är. Ska göras och känns bra efter åt, lite friare, lite lättare. 








Taggar: bubbelbad gym triceps Blondiedestroyer sats biceps rygg axlar träning fitness fitnessgym;